Äntligen kan jag se horisonten och känna att livet är för mig också. Så lätt det gick. Jag trodde aldrig att jag skulle komma hit. Så svårt det var.
I veckan har jag varit en del av ett sammanhang. KASAM...känslan av sammanhang. Livsviktigt.
Jag har börjat jobba.
Och jag behöver den näringen för min kreativitet, jag vet det. Måste ha båda i mitt liv för att det ska fungera. Små steg som är gigantiska. Att se igen.
